Vaccination hund
Snabbmeny:
Valpsjuka
Infektion med hundens parvovirus
Smittsam leverinflammation - HCC
Kennelhosta
Att tänka på inför vaccinationen
Återvaccination och intyg
Sjukdom trots vaccinationen
Vaccination av dräktiga tikar
Biverkningar
Resa utomlands med hund
Namnförklarningar
Priser
Var rädd om din hund
Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle djurägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka, infektion med Parvovirus, smittsam leverinflammation / HCC) och infektion med parainfluensavirus (kennelhosta). Vissa hundar vaccineras även mot leptospiros och Rabies. Här kan du läsa mer om sjukdomarna och vaccination.
Valpsjuka
Valpsjuka är spridd över hela världen. Det är en livshotande sjukdom. Inkubationstiden, dvs tiden från att hunden smittas till dess sjukdomssymtom uppträder, är 3 – 6 dagar. Hundar i alla åldrar kan drabbas av valpsjuka. Sjukdomen ger hög feber under några dagar. Kräkningar, diarré och sekretflöde från ögon och nos börjar sedan att uppträda. Hunden tappar aptiten och kan senare också få sekundära bakteriella infektioner. Smitta sprids genom luften till andningsvägarna, men också genom munnen via kontakt med smittade djur eller föremål som en smittbärande hund varit i kontakt med.
Sekundära lidanden kan utvecklas, såsom lunginflammation och ögoninflammation. Hunden får en fuktig hosta och sekretflöde från nos och ögon. Enstaka hundar drabbas av en akut hjärninflammation som medför kramper och dålig koordinationsförmåga eller förlamning. Sådana neurologiska symtom kan uppträda veckor eller månader efter ett skenbart tillfrisknande.
I ett senare stadium av valpsjuka drabbas hunden ofta av hornhinneinflammation med sår på hornhinnan eller förhårdnad av tramdynorna. Ibland utvecklas också krampanfall. Överlevande hundarriskerar permanent nedsatt syn och luktsinne samt neurologiska skador.
Det har hänt att sjukdomen inte har diagnosticerats i de fall då bara få eller lindriga symtom förekommit eller förbisetts.
Smittorisk
Risken för ett utbrott av valpsjuka i Sverige är för tillfället mycket låg. Några fall inträffar varje år och då alltid på ovaccinerade hundar. Utbrott förekommer ibland i grannländerna. Det sker inte så ofta, något vi i stor utsträckning kan tacka vaccinerna för.
Valpsjukevirus är specifikt för hund. Det kan inte infektera människor. Däremot kan t ex mink, räv, iller och säl drabbas av sjukdomen och kan även som smittbärare upprätthålla infektionen i ett geografiskt område.
Infektion med hundens parvovirus
Parvovirus har funnits i Sverige sedan 1980 och är ett av de minsta virus man känner till. Det är stabilt i närvaro av många ämnen som förstör de flesta andra sjukdomsalstrande virus. Om parvovirus en gång fått fäste i omgivningen, t.ex i en kennel, är det mycket svårt att bli av med det.
En infekterad hund utsöndrar virus med avföringen och smittar på så sätt andra hundar. Virusspridning sker under en kort tid då den smittade hunden ännu inte börjat visa tydliga symtom på sjukdomen. Inkubationstiden är 3-14 dagar vid smitta mellan hundar. Det första symtomen visar sig främst som kräkningar samt diarré och hunden kan få allvarlig vätskeförlust. Valpar som smittas tidigt kan drabbas av hjärtmuskelskador. Dödligheten varierar, men är vanligare hos valpar.
Smittorisk
Sjukdom orsakad av infektion med parvovirus kan drabba hundar oavsett ålder. Unga valpar är mest känsliga. Djur kan fungera som symtomfria bärare av virus. Parvovirus är mycket eller t.o.m extremt smittsamt och utsöndras i stora mängder med diarré och kräkningar. Virus kan också utsöndras någon eller några dagar innan djuret får tydliga symtom. En människa kan gå genom en kennel - där parvovirus - få smitta på sina skor eller kläder, och kan på detta sätt föra virussmittan med sig till en annan miljö med mottagliga hundar. Revaccination årligen eller vartannat år mot parvovirusinfektion är en god regel.
Hundens parvovirus kan inte smitta människor.
Smittsam leverinflammation - HCC
Smittsam leverinflammation - HCC (Hepatitis Contagiosa Canis) är en fruktad sjukdom. Virus angriper hundens lever och slemhinnor. Sjukdomen sprids direkt eller indirekt genom kontakt med urin, avföring, saliv, matskålar och redskap, men också via skötare. Hundar som haft HCC kan utsöndra virus med urinen i flera månader och t.o.m upp till ett år.
Inkubationstiden är 4-7 dagar. Till att börja med får hunden hög feber, ökad törst, sekretflöde från ögon och nos, samt blödningar från slemhinnorna. I allvarligare fall kan vätskeuttäde i vävnaderna förekomma.
Hos valpar kan sjukdomen förlöpa mycket snabbt. Inom loppet av några dygna kan valpen vara död. Hos vuxna hundar sker vanligtvis ett spontant tillfrisknande efter 5-10 dygn. Under denna period kan det uppstå en grumling av ögats hornhinna som färgas blågrå (”blue eye”). Detta tillstånd försvinner oftast efetr 3-4 dagar, men kan hålla i sig i flera veckor.
Smittorisk
HCC- virus kan överleva flera månader i hundens omgivning. Rävar smittas också och får då hjärnhinneinflammation. Alla hundar bör vaccineras mot smittsam leverinflammation. Människor smittas ej.
Kennelhosta
Parainfluensavirus är i ca 80% av fallen den faktor som framkallar sjukdomen kennelhosta. Resterande fall av kennelhosta orsakas av andra virusinfektioner, t.ex adenovirus, eller av bakterier och mykoplasma. Man kan därför inte få ett fullständigt vaccinskydd mot denna sjukdom.
En väsentlig orsak till kennelhosta är infektion i hundens luftvägar med parainfluensavirus. Den kompliceras ofta av sekundära bakterie- och mycoplasmainfektioner. Virus smittar via infekterade, luftburna vätskedroppar från hostande hundar. Smittrisken är större vid tillfällen när många hundar från olika miljöer samlas. Virus angriper luftrör och bronker som blir röda och irriterade samt belagda med segt slem.
Symtom på smittsam kennelhosta hos hund karaktiseras av plötsliga anfall med hård hosta, ofta följ av kräkningsförsök. Det låter ofta som om hunden fått något i halsen. Feber och dålig aptit kan ibland också förekomma.
Själva virusinfektionen kan inte behandlas. I regel försvinner symtomen efter 1-2 veckor. Angripna hundar är för övrigt vanligtvis friska och på gott humör, med undantag av hostanfallen som ofta utlöses av ryck i halsbandet, upphetsning eller inandning av kylig luft. Ibland kan man behöva behandla sekundära bakterieinfektioner med antibiotika.
Smittorisk
Kennelhosta är inte i sig en livshotande sjukdom, men hos små valpar, äldre, nedsatta eller nyopererade djur bör man ta sjukdomen på stort allvar. Parainfluensavirus är mycket smittsamt. Överföring av smitta via människor eller andra djur är mindre sannolikt, eftersom virus överlever mycket kort tid utanför värddjuret. I princip kan alla hundar smittas. Risken för smitta är dock alltid störst för hundar med stor kontaktyta med andra hundar.
Äldre och svaga individer är mer mottagliga för virusinfektioner i allmänhet. Det är speciellt viktigt att vaccinera hundar i dessa riskgrupper. Alla hundar kan givetvis vaccineras för att reducera smittrycket. Intervets vaccin kan reducera kliniska symtom från parainfluensa. I särskilt utsatta kennlar kan vaccinet ges första gången vid 6-8 veckors ålder.
Nobivac KC vet
Nobivac KC vet,är ett näsdroppsvaccin mot parainfluensa och Bordetella bronchiseptica som är de två vanligaste orsakerna till kennelhosta. Årlig vaccinering med Nobivac KC vet ger därför ett bredare skydd mot kennelhosta.
Intarnasalt vaccin, vad är det?
Näsdroppsvacciner, som de kallas, har den fördelen att vaccinet hamnar på samma ställe som den riktiga smittan gör, dvs i nosen. Imunförsvaret har vissa celler strax under slemhinnan som mycket snabbt reagerar och skickar ut antikroppar i slemhinnan. Därför går det snabbare att bygga upp ett skydd mot kennelhosta men näsdroppsvacciner än med andra konvetionella vacciner. Tidigare har man endast kunnat vaccinera mot parainfluensa, och då med ett vaccin som ges i nacken. Det tar då längre tid att utveckla ett immunförsvar.
Blir hunden dålig
Båda komponenterna i Nobivac KC vet. är levande, men försvagade så att de inte kan orsaka sjukdom längre. I de allra flesta fall är hunden helt opåverkad av vaccineringen, i sällsynta fall kan hunden hosta eller nysa någon dag efteråt, men det är inget som behöver behandlas utan går över på något dygn. Hunden behöver inte isoleras från andra hundar, detta är inget som kan smitta. Det är dock alltid lämpligt att undvika hård ansträngning dagarna efter vaccination.
Att tänka på inför vaccinationen
Hunden ska vara frisk vid vaccinationstillfället. Inälvsmaskar och deras larver kan påverka immunsystemet och leda till ett sämre vaccinationsskydd. Det kan därför vara klokt att avmaska hunden ca en vecka före vaccination vid misstanke av parasitinfektion. Avmaskningsmedlet Axilur vet. tar bort inälvsmaskar och deras larvstadier. Läkemedlet finns receptfritt på apoteket.
Återvaccination och intyg
Efter grundvaccination måste hunden återvaccineras för att bibehålla det viktiga skyddet. Genom att spara vaccinationsintyget kan du och din veterinär följa hundens vaccinationsstatus. Ta därför med intyget vid varje vaccinationstillfälle.
Sjukdom trots vaccinationen
Det finns inget vaccin som kan garantera ett fullständigt skydd mot sjukdom. Trots att Intervets vacciner ger ett optimalt skydd, kommer det alltid att finnas hundar som helt enkelt inte kan bilda en tillräcklig mängd antikroppar. Det finns mer än en orsak till ett sådant bristande svar på vaccinationen.
De antikroppar som valpen får i sig via modermjölken kan störa utvecklingen av de nya antikropparna som valpens eget immunsystem ska bilda som en reaktion på vaccineringen. Vissa hundar kan sakna tillräcklig förmåga att producera antikroppar. Det är vad man kallar immunologisk inkompetenta. Dålig immunokompetens kan också ses hos hundar som vid vaccinationstillfället har någon sjukdom. Om en hund vaccineras under inkubationstiden kan sjukdom ändå bryta ut, eftersom det tar ett antal dagar innan ett tillräckligt vaccinationsskydd har bildats. Det är därför viktigt att hunden är frisk vid vaccinationstillfället. Vissa läkemedel kan också hämma immunsystemet och ge ett sämre vaccinationsskydd. Det vanligaste läkemedlet i denna grupp är kortison. En stor parasitbörda anses också kunna försämra vaccinationseffekten.
Vaccination av dräktiga tikar
En tik som har parats och blivit dräktig, utan att ha blivit regelrätt vaccinerad, kan vaccineras under dräktigheten. På så sätt tillförsäkras tiken och hennes blivande valpar ett initialt infektionsskydd. Antikroppar som tiken bildar efter vaccinationen, kommer att finnas i modersmjölken och valparna blir under diandet passivt immuniserade under de första levnadsveckorna.
Biverkningar
All läkemedelsanvändning är förknippad med risk för biverkningar. Det gäller även vaccination av djur. Biverkningar kan uppstå hos vissa individer oberoende av kön, ålder eller rastillhörighet. En svullnad vid injektionsstället, hastigt uppsvullet huvud, uppsvullna läppar eller öronlappar, liksom knottror i huden och allmän klåda, ”nässelfeber”, är tecken på överkänslighetsreaktion med vätskeutträde från blodkärlen. Illamående, kräkningar och diarré är andra kända överkänslighetsreaktioner efter vaccination. Sådana tecken på överkänslighet kan förekomma. En till tio av tusen individer tycks drabbas. Symtomen avklingar oftast utan åtgärd inom ett dygn. I sällsynta fall kan reaktionen kräva veterinärvård.
Det är viktigt att djuret inte är stressat eller stressas vid vaccinationstillfället och de närmaste dagarna därefter. Ett djur som exempelvis ogärna låter sig transporteras i bil bör ges någon timmes frist, kanske en promenad under lugna förhållanden, före eventuell biltransport från den plats där vaccinationen skett.
Resa utomlands med hund
Särskilda bestämmelser gäller avseende vaccination och avmaskning. Det tar lång tid att med vaccination förbereda en utlandsresa. Rådgör med din veterinär.
Namnförklarningar
- Nobivac DHP live vet skyddar mot: Valpsjuka, Parvovirusinfektion och smittsam leverinflammation.
- Nobivac DHPPi vet skyddar mot: Valpsjuka, Parvovirusinfektion, smittsam leverinflammation och kennelhosta.
- Nobivac PPI vet skyddar mot: Parvovirusinfektion och Kennelhosta.
- Nobivac PI skyddar mot: Kennelhosta.
- Nobivac Parvo live vet skyddar mot: Parvovirusinfektion.
- Nobivac Lepto vet skyddar mot: Leptospiros.
- Nobivac Rabies vet skyddar mot: Rabies.
Källa:
Intervets broschyr – Vaccinera Nu
Priser
| Nobivacc DHP valpsjuka, hepatit och parvo |
420:- rekomenderas ev vid 12 veckors ålder, vid 1 års ålder och vart 3:dje år |
| Nobivacc DHPPi valpsjuka, hepatit, parvo och parainfluensa (kennelhosta) |
440:- rekomenderas vid 12 veckors ålder, vid 1 års ålder, och vart 3:dje år |
| Nobivacc Parvo parvo |
280:- efter grundvaccinering rekomenderas vart 3:dje år |
| Nobivacc Pi parainfluensa (kennelhosta) |
280:- efter grundvaccinering rekomenderas varje år |
| Nobivacc KC vet parainfluensa och Bordetella bronchiseptika (kennelhosta) |
280:- efter grundvaccinering rekomenderas varje år |
| Nobivacc Rabies rabies |
400:- efter grundvaccinering rekomenderas vart 3:dje år |
| Nobivacc Lepto leptospiros |
350:- efter grundvaccinering rekomenderas varje år |
| Rabisin rabies |
400:- efter grundvaccinering rekomenderas varje år |