Varför katter inte ska svälta
FETTLEVERSYNDROM
Bakgrund
Katter som drabbas av fettleversyndrom (feline hepatisk lipidos, FHL) är ofta överviktiga innekatter som av någon anledning slutat äta eller äter sämre. Den dåliga aptiten gör att katten inte får i sig mer än 25-50% av sitt näringsbehov. Vissa katter kan lida av näringsbrist under ett par veckor innan kliniska symtom uppstår medan andra redan efter något dygn har svåra problem och mår mycket dåligt. Orsaker till den dåliga aptiten kan vara många. Förutom sjukdomar som tex inflammation i tarm eller bukspottkörtel så kan problemet starta genom stressande förändringar i kattens miljö (flytt, introduktion med ny katt, foderbyte mm).
Att detta är ett så stort problem för just katter beror på kattens unika ämnesomsättning. Katten är obligat karnivor, dvs den får normalt all sin näring från proteiner och fett. Katter utnyttjar inte kolhydrater som energikälla, utan bildar glukos från beståndsdelar i protein. Proteiner krävs dessutom för att transportera fettmolekyler från levern. En proteinbrist i kombination med ökad frisättning av fettmolekyler orsakar en sjuklig ansamling av fett i levercellerna vilket skadar levern och hämmar dess funktion.
Symtom
Innan symtom för FHL ses har katten oftas visat upp dålig eller ingen aptit i dagar till veckor och ofta även kräkts upprepade gånger samt gått ner i vikt. Vissa katter får diarré, onormalt mörk urin, svårigheter att lyfta huvudet och/eller allmän muskelsvaghet. Ett följdproblem kan bli påverkan på hjärnan, sk hepatisk encefalopati, med salivering och nedstämdhet som mest framträdande symtom.
Diagnos
Diagnosen ställs genom att man väger samman information från sjukdomshistoria, klinisk undersökning, blodprover, röntgen och/eller ultraljud samt cellprover eller biopsi från levern. Ställs dianosen är det mycket viktigt att också ta reda på den bakomliggande orsaken och behandla den vid behov.
Behandling
Till att börja med fokuseras behandlingen på att stabilisera katten vad gäller vätskebalans och eventuella elektrolytrubbningar. En sond fästs sedan kirurgiskt för att kunna utnyttjas under en längre tid. Därefter börjar den viktigaste delen i behandlingen, vilket är intensiv sondmatning med näringsrik kost. Man startar då även behandling av en eventuell bakomliggande sjukdom. Den första tiden behandlas katten på djursjukhus pga de stora riskerna för komplikationer. När tillståndet bedöms som stabilt får katten komma hem och sondmatningen utförs då av djurägaren. I snitt sondmatas katter med FHL i 6-8 veckor innan de är så pass återställda att de vill äta själva igen.
Prognos
Ungefär nio av tio katter överlever FHL ifall de får behandling. De bästa resultaten ses hos de katter som får vård i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. Av katter som inte behandlas överlever ungefär en katt av tio. Risken för återfall är mycket liten.
Källa: ”Fettleversyndrom hos katt” Litteraturstudie av Sarah Stadig, specialist i hundens och kattens sjukdomar