Kräkning och lös avföring

Råd och anvisningar

Bakgrund

Orsakerna till akuta rubbningar i mag-tarmkanalen kan vara många. Djuret kan ha ätit olämplig eller skämd mat där bakterier själva eller via sina toxiner (giftiga produkter) påverkar mag-tarmkanalens funktion. Orsaken kan även vara en smittsam infektion av virus, bakterier eller parasiter vilka alla kan leda till akuta utbrott med symtom som kräkningar och/eller diarré. Det finns också mycket annat som kan sätta magen ur spel, stress till exempel. I de flesta fall har den normala bakteriefloran i tarmen störts så att sjukdomsframkallande bakterier kan ta över. En del av behandlingen vid magtarm-störningar går därför ut på att svälta ut de bakterier som orsakar problem.

Äldre strategier för behandling

Tidigare standardbehandling vid akuta symptom från mage och/eller tarm byggde på att inledningsvis låta magsäck och tarm vila (svält i ca 1 dygn), för att sedan ge små portioner mat av skonsam sort (tex kokt fisk och ris) och så långsamt öka mängd och näringsinnehåll. För detaljer, se längre ner i texten. Det är fortfarande ett alternativ och kan fungera bra, men det finns enklare, snabbare och trevligare metoder för både hunden, katten, matte och husse.

Medicinskt foder

Nu finns sedan ett par år ett foder speciellt utformat för hund- och kattmagar i obalans. Tre viktiga funktioner i den maten bidrar aktivt till att återställa den normala bakteriefloran och få ett piggt och friskt djur igen.

  1. Ämnen i fodret är speciellt utformade för att ge näring endast till den normala bakteriefloran, vilket ökar deras konkurrenskraft gentemot de sjukdomsframkallande bakterierna.
  2. Symtomen på sjukdom startar när de elaka bakterierna fäster mot tarmslemhinnan. Hindras de från detta kan de inte orsaka skada, utan transporteras helt enkelt ut ur kroppen med avföringen. I fodret finns molekyler som blockerar bakteriernas "gripklor" och på så sätt gör dem oförmögna att ta tag tarmväggen.
  3. Diarré är en försvarsmekanism för kroppen, med syfte att minska tiden som bakterierna vistas i tarmen genom att spola ut dem så fort som möjligt. Till viss del är det bra, men efter en tid med diarré blir kroppen uttorkad och motståndskraften mot infektion försämras kraftigt i takt med djurets allmäntillstånd. Kan man på ovanstående sätt förhindra skada är det till stor fördel att få behålla vätska i kroppen. I fodret finns ämnen som hämmar de signaler som startar vätskeflödet till tarmen och på så sätt sparar man vätska i kroppen.

Fodret heter Eukanuba Intestinal och finns till katter (torrfoder och burkmat), till vuxna hundar (torrfoder och burkmat) och till valpar (torrfoder). Fördelar med den här maten jämfört med den traditionella "svält-skonkost-behandlingen" är att djuret inte bara får äta, det bör äta. På så sätt får kroppen näring och en bättre motståndskraft, katten/hunden behöver inte gå hungrig och matte/husse behöver inte krångla med tillverkningen av skonsam kost eller fundera på hur de ska få sitt djur att äta den (många djur tycker ris och fisk smakar tråkigt).

Behandling med Eukanuba Intestinal är tillräckligt för de flesta lindriga magåkommor och ett bra sätt att inleda behandling. Mängd beror på djurets vikt och en tabell finns på förpackningen, dela upp dygnsmängden på flera små portioner. All normal mat byts ut mot Intestinal och denna ges till ett par dagar efter att djuret är symtomfritt. Sedan går man successivt över till den normala maten, bit för bit under 4-5 dagar.

Intestinal kan även ges i förebyggande syfte till djur som lätt får "stressmage" tex i samband med resa eller tävling/utställning. Man byter då ut den ordinarie maten från någon dag före till någon dag efter den stressande situationen.

Allvarligare fall

Alla magåkommor går inte att bota med enbart diet. Kräkningar kan uppkomma när någonting fastnat i tarmen, vilket är mycket akut och behöver opereras snarast. Blödningar i magtarmkanalen kan öppna väg för bakteriell infektion i blodet (sepsis) vilket är livshotande. Uttorkning till följd av kraftig diarré eller kräkningar kan bli så allvarligt att inskrivning krävs för dropp och övervakning. Feber eller undertemperatur, extrem trötthet och vägran att dricka är alla symtom som ska tas på stort allvar och veterinär bör då kontaktas snarast.

Normal rektaltemperatur för hundar och katter är 38,0-39,0 grader. Unga katter kan ibland ha upp till 39,5 utan att det är symtom på sjukdom. Det är en stor fördel att ha tempat sitt friska djur eftersom 38-39 grader är en ganska stort spann och en mer exakt frisk-temperatur är värdefull att känna till. Om tempen sjunker till under 38,0 är det viktigt att tempa minst en gång per timme, då det kan vara ett tecken på uttorkning och djurets allmäntillstånd i det läget snabbt kan försämras.

Vätskebalans

Det är viktigt att hunden eller katten hela tiden har fri tillgång till färskt vatten och verkligen dricker. Dricker inte djuret själv måste man ge vatten med sked eller spruta eller på annat sätt stimulera drickande. Normalt vätskebehov för en frisk hund är ca 0,5 dl per kg kroppsvikt och dygn och för en katt ca 0,6 dl per kg kroppsvikt och dygn. För ett djur som förlorar vätska via kräkningar och diarré ökar behovet i dessa lägen, detsamma gäller om de har feber. Det ökade behovet beror på mycket och det är svårt att ge exakta siffror, men grovt räknat ca 10% extra per febergrad samt den mängd som förlorats via kräkningar eller diarré. Behandling med dropp direkt i ett kärl eller en större engångsdos av vätska under huden i nacken kan hjälpa djuret på traven och tillgodoser tillfälligt dess behov och kan ofta vända en negativ spiral.

"Svält-skonkost-behandling"

Som nämnts ovan kan störningar i magtarmkanalen ibland hävas även med traditionella metoder i form av svält följt av ökande portioner skonsam kost.

Schema

Dag 1: Låt hunden vara utan mat i 24 timmar, katten minst 12 timmar. Var noga med fri tillgång till färskt, någorlunda rumstempererat vatten.

Dag 2: Om diarrén har upphört kan lite risavkok eller majsvälling i mycket små portioner ges upp till 6 gånger under dagen. Om diarrén inte har upphört bör kliniken kontaktas.

Dag 3: Om hunden/katten fortfarande inte visar symptom på diarré kan man börja ge dietmat (se nedan) i små portioner 4-5 gånger under dagen. Därefter fortsätter man med dietmat i 3-4 dagar, 4-5 portioner per dag. Under en period på 3 dagar återgår man sedan successivt till normalt antal mål per dag. Efter 10 dagar kan man prova att successivt under 4 dagar gå över till normalfoder. Observera att man tillsätter väldigt lite i taget av normalfodret i dietmaten. Se hela tiden till att djuret får i sig tillräckligt med vatten!

Skulle återfall inträffa börjar man om från dag 1 och kontaktar omedelbart kliniken.

Skonsam kost

Vill man göra egen dietmat kan man exempelvis koka ris i normal eller dubbel mängd vatten och tillsätta kokt vit fisk eller annat magert kött såsom kyckling i proportionerna 4 delar ris till 1 del fisk/kött.

Uppföljning

Efter dietkuren bör man till en början undvika att ge djuret mat med mjölk, stora mängder proteiner, matrester, inälvsmat, ben, tuggben eller kryddor. Observera att de flesta vällingsorter innehåller mjölkprodukter som kan vara svår att bryta ner. Var uppmärksam på att hunden under de första dagarna av dieten, när symptomen börja avta, kommer att känna av sin hunger. Detta resulterar i att hunden försöker komma över mat och godis på alla tänkbara sätt – bland sopor, i buskage, från köksbänkar eller från besökare. Var uppmärksam på detta eftersom en liten matbit kan resultera i att behandlingen måste startas om från början igen. Katten/hunden ska vila under hela sjukdomsperioden eftersom detta tillstånd sliter mycket på krafterna.

Observera!

Är du det minsta tveksam eller känner dig orolig, rådfråga veterinär! Trots att många fall av kräkningar och diarré beror på en enklare rubbning av bakteriebalansen så finns det många orsaker som är allvarligare och som kräver veterinärvård, ibland akut. Håll noga koll på temperatur, allmäntillstånd och förmåga att behålla vätska.

Sök hellre veterinär en gång för mycket än en gång för lite!